Rutiner och sådana viktigheter

När vi väl har kommit in i någon sorts rutin, man ser ett mönster på sömn och liknande, ja då ändras det igen. Tyckte vi hade en bra rutin med två längre sovperioder på dagen. En lite kortare på morgonen och en längre på eftermiddagen, för att sedan ha en vaken och glad bebis fram till läggdags mellan 19-20. Perfekt verkligen. Men nu har hon plötsligt fått för sig att bli supertrött vid femtiden och så trött att hon inte ens kommer till ro för att sova. Övertrött med andra ord. Vilket gör att man slänger i henne middag för att sedan söva henne. Detta får ju till följd att hon tar sin eftermiddagslur på kvällen och då är jättepigg mitt i natten då vi andra vill och behöver sova. Vad är grejen?

Det blir inte bättre av att hon har en storebror som inte riktigt har lärt sig att vara tyst och försiktig. Han vill helst av allt väcka henne och leka med henne hela tiden. Ibland avsiktligt men oftast oavsiktligt, men då har man ändå sagt till honom att vara tystare och hålla sig på sitt rum ett tag för att hon ska få somna in ordentligt.

I natt brottades vi med två ungar som inte kunde ligga still. Var uppe och gjorde välling vid tre-halvfyra rycket efter att försökt få henne att somna om i någon timme. Hon gjorde allt för att inte ligga still. Slängde ut med armarna som träffade mig i ansiktet, allra helst ögonen, drog mig i håret, krälade runt, tog spjärn mot min mage osv. Det blev så klart inte bättre av att hon hade en storebror som la sig på tvärsan i sängen med fötterna på henne.

Som om detta med sömnen inte var nog så är hon riktigt inne i 8 månadersfasen. Den där med separationsångest, ni vet. Hon börjar vråla så fort hon inte ser mig eller pappa. Mest mig. Det är jättejobbigt, och jag känner mig mer låst än vanligt. Har jag lagt henne och hon vaknar när jag inte är hemma så blir det ett smärre helvete här hemma. Pappan duger liksom inte då. Dessutom är det väl något utveklingssprång igen. Hon har börjat resa sig lite smått mot låga saker. Gissar på att det inte är långt kvar förrän hon står mot bordet eller soffan... Jikes.