Mina stackars gravidhormoner har det inte lätt

Speciellt inte när jag utsätter dem för Breaking Dawn. Har ni läst den? Den är bara FÖR romantisk, vacker och allämnt tårframkallande i början. Huga. Inte lätt för mitt gravida jag... Satt hela vägen på bussen och försökte att inte snyfta. Slets mellan hulkningar pga illamående och hulkningar pga gråt.

Förra gången jag var gravid blev jag lika blödig. Jag hade dessutom cravings efter heta män i cravatt, tänk Mr Darcy och Captain Wentworth och ni förstår vad jag menar. Jag längtade efter att maken en dag skulle komma ridande på en vit springare iklädd full Austen-mundering, men icke. Undrar vad min craving kommer vara nu? Ja förutom det konstanta matsuget vill säga... Det romantiska verkar iaf vara kvar...

Orkeslös

Alltså jag springer, okej jag springer inte, jag hasar, omkring och känner mig konstant bakis och orkeslös. Fy vad det tar på krafterna... Kollegan noterade att jag inte var så här förra gången. Och det var jag inte heller. Då var jag pigg, glad och förväntansfull. Mådde som en prinsessa hela tiden i princip. Nu är jag redo för sängen så fort jag klivit upp.

Visst, det är nog skillnad iom att man redan har en liten skrutt och sömnen är rätt rubbad redan som det är. Jag är bara rädd att det ska vara så här resten av graviditeten. Hur ska jag då orka?

Vecka 8

bild lånad från familjeliv

Me: Nu växer livmodern och storleken kan jämföras med en apelsin. Det är vanligt att man måste kissa mycket oftare än normalt. All glatt muskulatur, det vill säga sådana muskler som du inte kan styra, som livmodern, blodkärlen och tarmarna, blir slappare. Det kan göra att du får förstoppning. Risken för åderbråck, hemorrojder och urinvägsinfektioner ökar också. Om du drabbas när du är gravid är det viktigt att du får behandling tidigt.
I vissa landsting kallas du till ett hälsosamtal hos barnmorskan för att prata om alkoholvanor, kost och livsstil. Hos andra landsting sker detta samtidigt som inskrivningen. Det ser olika ut i olika delar av landet.

Bönan: Embryot är nu omkring 25 millimeter. Fingrar och tår kan ses tydligt men är fortfarande täckta med simhud. Överläppen skapas samt nästippen. Hjärtkonstruktionen är nu utvecklad och slår med 150 slag i minuten, det vill säga dubbelt så fort som hos en vuxen.

Jag känner att det växer därinne. Det molar och har sig mest hela tiden.  Illamåendet kommer och går, men det är hanterbart för det mesta. Hormonerna är inte att leka med. Känner mig som en surgumma mest hela tiden och ett annat symptom är att jag inte kan formulera korrekta meningar när jag pratar i telefon, vilket resulterar i att kollegorna asgarvar åt mig flera gånger per dag. Det är inte lätt att vara gravid alla gånger! :P

Vågar man tro?

Gjorde ett kul test på nätet om hur min kommande förlossningsupplevelse kommer bli den här gången. Detta är vad jag fick för svar:

Madame Zaritska, using her mystical powers, has the following prediction:

The day you deliver, outside will be cold. Your baby will arrive in the early evening. After a labor lasting approximately 8 hours, your child, a girl, will be born. Your baby will weigh about 10 pounds, 3 ounces, and will be 20 inches long. This child will have dark blue eyes and barely there blonde hair.

När jag kollade den kinesiska kalendern så spår de också en flicka. Och om jag ska vara ärlig, så känns det som en flicka... Men vi får la se. Jag har haft fel förut! :P

Inskrivning

Nu har jag fått tid för inskrivning. Den 18 okt ska jag dit. Mitt på dagen, så jag tog semester hela dagen istället för att ta ett läkarbesök bara. Dumma bussar som inte går normalt hela dagen. :P Kommer då vara i vecka 10.

I övrigt har de där konstiga graviddrömmarna börjat. I natt drömde jag att jag fick missfall. Och Pernilla Wahlgren var där, och vi var typ ute på någon kobbe någonstans i en skog... Helt sjukt. Undrar just hur Pernilla Wahlgren hamnade i min dröm? Var det för att jag och C pratade om musikaler i lördags, och speciellt då Annie Get your Gun och Grease? Konstigt var det i alla fall.

Vecka 7

Det händer grejor. Känns som om det går relativt fort ändå. Vecka sju (6+0) nu. Illamåendet har i princip avtagit, men som min kollega säger så satt mycket av det i mitt huvud. Jag är ju lite av en hypokondriker och gillar att överanalysera mina symptom. Blir illamående bara om jag är jättehungrig nu.

Dock så reagerar jag, och gjorde ganska tidigt, på dofter. Det gjorde jag inte direkt förra graviditeten. Bara vissa. Det var en som satt på bussen jag åkte varje morgon och hade ett hårguck som luktade vedervärdigt. Sött och kväljande så jag kunde inte sitta i samma del av bussen som henne. Hade svårt för cevapcicci (jugoslaviska köttbullar) de luktade apa tyckte jag. Och maken fick aldrig äta det när jag var hemma. Nu går det riktigt bra, eller än så länge kanske jag ska säga. Man ska inte ropa hej ännu. :P

Vecka 7: 18 sep - 24 sep 2010

Me: Man kan känna sig illamående på grund av hormonerna och ha lite molande värk i underlivet, vilket är helt normalt. Sömnen kan rubbas, ofta beroende på att man måste man gå upp för att kissa. Magen kan kännas uppblåst på grund av att tarmarna arbetar långsammare. Vissa har redan ökat i vikt, men har du problem med illamående och kräkningar är det inte ovanligt att du istället har minskat i vikt. Det kan hjälpa att äta något litet innan du kliver upp ur sängen och att äta många små måltider.

Bönan: Embryot är nu en centimeter långt. Handled och fingrar skapas och händer och fötter kan urskiljas som små paddlar. Ansiktet börjar ta form och ögonen kan ses som små fördjupningar. Inne i huvudet finns det något som liknar blåsor, det ska senare bli hjärnan. Här kan man med ultraljud se embryots hjärtaktivitet.

Info från familjeliv

Kors i taket!

Illamåendet har nästan avtagit! :) Wee. Så underbart att slippa det. Hoppas det fortsätter så då. Haha. I övrigt börjar ligamenten resa på sig, det gör ont i bland när jag reser mig för hastigt tex, det moler lite i magen så jag gissar på att bönan växer och frodas där inne. Så det är bra.

Försökte ringa BM för inskrivning, men hon hade stängt och öppnar igen på måndag så jag får hålla mig lite. Går in i vecka 7 på fredag. Det går långsamt framåt.

Man ska väl inte jämföra...

Men det är jäklarns svårt att låta bli. Jag vet ju att varje graviditet är olik den tidigare, men jag hade nog hoppats på att denna inte skulle ge mig sådant illamående. Som tur är brukar det lätta efter lunch. Jag inbillar mig att jag är lite tröttare också än förra gången. Pekar det på att det blir en tjej denna gång, månne? Jag vill så gärna ha en av varje. :P Plus, vi har egentligen inget bra killnamn som vi är överrens om heller... :P Däremot tjejnamn... haha. Bara därför blir det en kille till.

Nu vet båda våra mammor och svärmor hade visst skvallrat för g-mormor också. Jaja, inte så mycket att göra åt. Det roligaste var, att makens morbror hade frågat för bara någon dag sedan om inte vi skulle ha barn snart. "Jag måste väl ha drömt," svarade han när g-mormor sa att det visste hon inget om. Sanndröm? :P

En nackdel med att vara gravid...

... är detta konstanta illamående som har dykt upp. I don't like it. Jag hatar att kräkas. Förra gången slapp jag och hoppas så klart att jag gör det den här gången med *peppar,peppar*. Var just tvungen att springa upp till 7-11 och köpa riskakor för att klara mig genom första timmen på jobbet. Och då har jag ändå ätit en tallrik havregrynsgröt innan jag åkte till jobbet. Kanske är extra hungrig idag eller något. Hoppas det ger med sig dock, för det är enerverande! *muttrar*

Tired... so tired...

Vara ute och "slarva" två arbetskvällar i rad går tydligen inte längre... Ozzy i tisdags, helt underbart och vi kom hem efter tolv. Då är man ju dessutom uppe i varv så att man inte somnar direkt heller... Igår var det tjejmiddag med bästa tjejorna sen Universitetstiden. Jättetrevligt på vanliga stamstället Högbergs. Det blev inte så sent, jag var hemma vid kvart över tio och somnade i princip direkt efter en kort kisspromenad med vovven. Men idag är jag så sjukt trött. Tur att man kan ta det lugnt ikväll i alla fall! :P

Imorgon kommer mamma och sover över en natt. Det var samma sak förra gången jag plussade. Hon kom och hälsade på någon vecka efter och man vill ju inte säga något ännu, fast man egentligen vill... Mina tjejor igår fick veta, eller gissade sig till det då jag inte drack vin som jag brukar. Jag berättade för kollegorna igår för att jag kände att jag börjar må illa mer och mer, så det kan vara bra att de vet ifall att jag måste springa ut på toa. Hoppas så klart att jag slipper. :P

Testen...

Man kan stirra sig blind på gravtest har jag kommit fram till. Speciellt när man är grusig i ögonen, nyvaken och inte helt med. Men, jag såg två streck idag med, och det är starkare så jag får nog börja inse att jag ska bli tvåbarnsmamma! :D Wee!

BIM+2

BIM +4

Jag vet... kassa bilder, men visst ser man att det är starkare på det andra testet? Nu hoppas vi bara att bönan vill stanna hos oss. Vi ska inte ropa hej än...

Det sitter i huvudet

Varför är det så, att så fort man fått ett plus på stickan så börjar man må illa? Seriöst? Jag fattar inte? Jag mådde inte värst illa med ettan, men så fort jag fick ett plus (jag testade rätt sent för jag trodde verkligen inte att jag var gravid) så började jag må illa. Det gick i princip över på några dagar, men i alla fall?

Snacka om att det sitter i huvudet. :P Men jag får överleva faktiskt. Andra symptom är ömma bröst, som dessutom (redan förra veckan och en anledning att jag vågade hoppas) verkar lite större eller i alla fall fylligare, jag fryser och är varm omvartannat, jag är sjukt trött... Ja, nu ska vi inte överanalysera...

Bönan, jag och maken ska på konsert ikväll. Ettan fick lyssna på Iron Maiden, Back Yard Babies och Takida i magen så det är inte mer än rätt att tvåan får lyssna på Ozzy. :P

Äntligen

Igår visade stickan äntligen plus! Efter nio månaders mer eller mindre seriösa försök har vi äntligen lyckats. :) Jag var tvungen att fråga maken hur många streck han såg för att vara säker på att jag inte såg i syne! ;) Ska testa om någon dag igen för att verkligen vara säker. Strecket syntes ju, men var inte jättestarkt.

Detta firar jag med en ny blogg! :) Vi får se om jag flyttar hit Éomer-bloggen senare eller hur jag gör. Jag har inte riktigt bestämt mig.

Än så länge är bloggen lite hemlig då allt detta är väldans nytt och vad som helst kan hända, så om du har hittat hit, sprid inte adressen, tack. :)